Detta nyckeltal visar hur mycket skuld föreningen har per kvadratmeter bostadsyta. Det är det vanligaste sättet att jämföra skuldsättning mellan olika föreningar. Ju lägre belåning, desto mindre påverkas avgifterna av ränteförändringar.
Visar föreningens utgifter för uppvärmning, el och vatten per kvadratmeter. En lägre energikostnad innebär lägre driftskostnader för föreningen. Nivån kan variera beroende på aktuella energipriser och husets energieffektivitet.
Ett hus med enstegstätad fasad saknar luftspalt mellan den yttre putsade fasaden och den bakomliggande väggen. Detta innebär att fukt som tränger in utifrån inte kan ventileras bort utan stannar i väggen.
Enstegstätade fasader kan leda till fuktskador, mögel och röta i väggarna, ofta utan synliga tecken förrän skadorna blivit omfattande. Därför betraktas det som en byggteknisk riskkonstruktion. Denna typ av fasad användes främst under 1990-talet.
Hyresintäkter kommer från lokaler och/eller parkeringsplatser som föreningen hyr ut, utöver medlemmarnas årsavgifter. Detta ger föreningen extra inkomster som kan användas för att hålla avgifterna lägre eller för att finansiera renoveringar.
En risk är att tomma lokaler kan påverka föreningens ekonomi negativt om hyresgäster saknas under längre perioder.
Detta nyckeltal visar hur mycket föreningens avgifter påverkas av ränteförändringar. Det räknas ut genom att dela föreningens skuld med de totala årsavgifterna. En räntekänslighet på 15 procent innebär att avgifterna behöver höjas med 15 procent om räntan stiger med 1 procentenhet. Lägre räntekänslighet innebär mer stabila avgifter.
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när uran bryts ned i marken. Gasen kan tränga in i bostäder genom sprickor i grunden eller från radonhaltiga byggmaterial som blåbetong, vilket användes i Sverige främst under 1930–1970-talen.
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Det rekommenderade gränsvärdet i Sverige är 200 Bq/m³. Föreningen ansvarar för att mäta radonhalter och vid behov vidta åtgärder som bättre ventilation, tätning av sprickor eller installation av radonbrunnar.
Visar föreningens faktiska kassaflöde från den löpande verksamheten per kvadratmeter bostadsyta. Till skillnad från sparande/kvm som baseras på redovisningsmässigt resultat, visar detta nyckeltal hur mycket pengar som faktiskt flödar in och ut. Ett negativt värde innebär att föreningen förbrukar mer pengar än vad den tar in i den dagliga driften.
Visar hur många månaders driftskostnader föreningen kan täcka med sina likvida medel (kassa och bank). En likviditetsreserv på minst 1-2 månader ger föreningen en buffert för oväntade utgifter. Under 1 månad innebär att föreningen har mycket lite marginal.
Visar hur stor andel av den totala skulden som föreningen amorterar per år. En högre amorteringsgrad innebär att skulden minskar snabbare, vilket stärker föreningens ekonomi på sikt. En mycket låg amorteringsgrad kan vara en varningssignal, särskilt i kombination med hög belåning.
K3 är ett modernare redovisningsregelverk som ger en tydligare bild av föreningens ekonomi. Med K3 kan föreningen sprida ut kostnaderna för större renoveringar över flera år istället för att redovisa dem som en stor kostnad ett enskilt år. Detta ger en jämnare ekonomisk bild och gör det lättare att förstå föreningens verkliga ekonomiska situation.
I det äldre K2-regelverket kunde byggnader skrivas av under extremt långa perioder (upp till 100 år), samtidigt som större renoveringar som hissar, el-system och fönsterbyten direkt försämrade årets resultat kraftigt. K3 ger en mer rättvisande bild av föreningens ekonomi.
Visar hur mycket föreningen sparar per kvadratmeter total yta. Ett tillräckligt högt sparande är viktigt för att kunna genomföra framtida renoveringar utan stora avgiftshöjningar. Ett bra sparande ligger på cirka 200–300 kronor per kvadratmeter. Amortering på lån räknas som en form av sparande.
Tomträtt innebär att föreningen har nyttjanderätt till kommunal eller statlig mark mot en årlig avgift, kallad tomträttsavgäld. Föreningen äger byggnaden men inte marken den står på.
Tomträttsavgälden omförhandlas med jämna mellanrum, vanligtvis vart 10:e eller 20:e år, och kan då öka avsevärt vilket påverkar föreningens kostnader och avgifter.
Detta nyckeltal visar hur stor andel av föreningens totala inkomster som kommer från medlemmarnas årsavgifter. Om föreningen får en betydande del av sina intäkter från lokalhyror kan avgifterna hållas lägre, men det innebär också att föreningen blir mer beroende av att lokalerna är uthyrda.
Detta nyckeltal gör det enkelt att jämföra månadskostnader mellan olika föreningar. En låg årsavgift är positivt om den beror på låg skuldsättning eller höga intäkter från lokaler. Om avgiften däremot är låg på grund av lågt sparande kan det vara en varningssignal – då kan stora avgiftshöjningar bli nödvändiga när framtida renoveringar ska genomföras.
En äkta bostadsrättsförening har som huvudsyfte att ge medlemmarna bostäder. Minst 60 procent av fastighetens yta ska användas av de boende. En oäkta förening uppfyller inte detta krav – här hyrs en större del av fastigheten ut till lägenheter, kontor eller butiker. Detta kan ge lägre månadskostnader för medlemmarna.
I en oäkta förening beskattas du med 25 procent på försäljningsvinsten utan möjlighet till uppskov. Du kan även årligen komma att beskattas med en bostadsförmån om årsavgiften understiger bruksvärdet. Liksom i äkta föreningar har du avdragsrätt för låneräntor.