Bostadsrättsföreningen Balen 4

Rapportår
2024
Betyg
C
Orgnr
716409-9587
Adress
Frödingsvägen 4, 11256 STOCKHOLM
Registreringsår
1987-07-31
 
Ekonomisk utveckling
Föreningen redovisade en förlust på drygt 250 000 kr under 2024, vilket är något lägre än föregående år. Föreningen har gått med förlust samtliga fyra redovisade år. De negativa resultaten överstiger de bokföringsmässiga avskrivningarna, vilket innebär att föreningen inte sparar tillräckligt för framtida underhåll och investeringar.
Sparande och avgifter
Sparandet per kvm är negativt (-28 kr/kvm 2024) vilket betyder att föreningen inte alls sparar till framtida underhåll. Detta är långsiktigt ohållbart, särskilt då det saknas en aktuell underhållsplan. Årsavgiften höjdes med 11% under 2024 och ligger nu på 817 kr/kvm, vilket är inom det normala spannet. Styrelsen förväntar sig ett överskott på cirka 110 000 kr under 2025 efter genomförda kostnadsbesparingar.
Skuldsättning
Skuldsättningen på cirka 4 100 kr/kvm totalyta är under 6 000 kr/kvm vilket är en god nivå. Under året har föreningen bytt långivare från Handelsbanken till SBAB.
Åtgärder
För att förbättra ekonomin har föreningen under 2024 sagt upp avtal med flera leverantörer och lagt om banklånen, vilket förväntas ge kostnadsbesparingar från 2025.

Bedömningsfaktorer

 
Negativa faktorer
Långsiktig underhållsplan saknas
Mycket lågt sparande
−28 kr/m²
Använder inte redovisningsmetoden K3
Positiva faktorer
Friköpt mark
Hyresintäkter

Om föreningen

 
Byggår
1975
Antal bostadsrätter
32
Garageplatser
-
Laddplatser elbil
-
Äkta förening
Ja
Underhållsplan till
Friköpt mark
Ja
Fullvärdesförsäkring
Ja
Ansvarsförsäkring
Nej

Nyckeltal

 
Belåning per kvm
4 699 kr/m²
Sparande per kvm
−28 kr/m²
Energikostnad per kvm
238 kr/m²
Årsavgift per kvm
811 kr/m²
Årsavgift i procent
84,2 %
Räntekänslighet
5,75 %

Avgifter

 
Ingår i medlemsavgiften
  • väärme
  • vatten
  • kabel-tv

Begrepp

Belåning per kvm bostadsyta

Detta nyckeltal visar hur mycket skuld föreningen har per kvadratmeter bostadsyta. Det är det vanligaste sättet att jämföra skuldsättning mellan olika föreningar. Ju lägre belåning, desto mindre påverkas avgifterna av ränteförändringar.

Energikostnad per kvm

Visar föreningens utgifter för uppvärmning, el och vatten per kvadratmeter. En lägre energikostnad innebär lägre driftskostnader för föreningen. Nivån kan variera beroende på aktuella energipriser och husets energieffektivitet.

Enstegstätad fasad

Ett hus med enstegstätad fasad saknar luftspalt mellan den yttre putsade fasaden och den bakomliggande väggen. Detta innebär att fukt som tränger in utifrån inte kan ventileras bort utan stannar i väggen.

Enstegstätade fasader kan leda till fuktskador, mögel och röta i väggarna, ofta utan synliga tecken förrän skadorna blivit omfattande. Därför betraktas det som en byggteknisk riskkonstruktion. Denna typ av fasad användes främst under 1990-talet.

Hyresintäkter

Hyresintäkter kommer från lokaler och/eller parkeringsplatser som föreningen hyr ut, utöver medlemmarnas årsavgifter. Detta ger föreningen extra inkomster som kan användas för att hålla avgifterna lägre eller för att finansiera renoveringar.

En risk är att tomma lokaler kan påverka föreningens ekonomi negativt om hyresgäster saknas under längre perioder.

Räntekänslighet

Detta nyckeltal visar hur mycket föreningens avgifter påverkas av ränteförändringar. Det räknas ut genom att dela föreningens skuld med de totala årsavgifterna. En räntekänslighet på 15 procent innebär att avgifterna behöver höjas med 15 procent om räntan stiger med 1 procentenhet. Lägre räntekänslighet innebär mer stabila avgifter.

Radon

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när uran bryts ned i marken. Gasen kan tränga in i bostäder genom sprickor i grunden eller från radonhaltiga byggmaterial som blåbetong, vilket användes i Sverige främst under 1930–1970-talen.

Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Det rekommenderade gränsvärdet i Sverige är 200 Bq/m³. Föreningen ansvarar för att mäta radonhalter och vid behov vidta åtgärder som bättre ventilation, tätning av sprickor eller installation av radonbrunnar.

K2/K3 Redovisning

K3 är ett modernare redovisningsregelverk som ger en tydligare bild av föreningens ekonomi. Med K3 kan föreningen sprida ut kostnaderna för större renoveringar över flera år istället för att redovisa dem som en stor kostnad ett enskilt år. Detta ger en jämnare ekonomisk bild och gör det lättare att förstå föreningens verkliga ekonomiska situation.

I det äldre K2-regelverket kunde byggnader skrivas av under extremt långa perioder (upp till 100 år), samtidigt som större renoveringar som hissar, el-system och fönsterbyten direkt försämrade årets resultat kraftigt. K3 ger en mer rättvisande bild av föreningens ekonomi.

Sparande per kvadratmeter

Visar hur mycket föreningen sparar per kvadratmeter total yta. Ett tillräckligt högt sparande är viktigt för att kunna genomföra framtida renoveringar utan stora avgiftshöjningar. Ett bra sparande ligger på cirka 200–300 kronor per kvadratmeter. Amortering på lån räknas som en form av sparande.

Tomträtt

Tomträtt innebär att föreningen har nyttjanderätt till kommunal eller statlig mark mot en årlig avgift, kallad tomträttsavgäld. Föreningen äger byggnaden men inte marken den står på.

Tomträttsavgälden omförhandlas med jämna mellanrum, vanligtvis vart 10:e eller 20:e år, och kan då öka avsevärt vilket påverkar föreningens kostnader och avgifter.

Årsavgift i procent

Detta nyckeltal visar hur stor andel av föreningens totala inkomster som kommer från medlemmarnas årsavgifter. Om föreningen får en betydande del av sina intäkter från lokalhyror kan avgifterna hållas lägre, men det innebär också att föreningen blir mer beroende av att lokalerna är uthyrda.

Årsavgift per kvm

Detta nyckeltal gör det enkelt att jämföra månadskostnader mellan olika föreningar. En låg årsavgift är positivt om den beror på låg skuldsättning eller höga intäkter från lokaler. Om avgiften däremot är låg på grund av lågt sparande kan det vara en varningssignal – då kan stora avgiftshöjningar bli nödvändiga när framtida renoveringar ska genomföras.

Äkta / oäkta förening

En äkta bostadsrättsförening har som huvudsyfte att ge medlemmarna bostäder. Minst 60 procent av fastighetens yta ska användas av de boende. En oäkta förening uppfyller inte detta krav – här hyrs en större del av fastigheten ut till lägenheter, kontor eller butiker. Detta kan ge lägre månadskostnader för medlemmarna.

I en oäkta förening beskattas du med 25 procent på försäljningsvinsten utan möjlighet till uppskov. Du kan även årligen komma att beskattas med en bostadsförmån om årsavgiften understiger bruksvärdet. Liksom i äkta föreningar har du avdragsrätt för låneräntor.